Detta är ett något taffligt försök att berätta att myrorna har vaknat. Bilden kostade mig fyra myrbett. Jag blir alltid myrbiten.
Det stack till nedom örat och jag tänkte:
Ihhh, en myra! Sedan lugnade jag ner mig och insåg att det måste vara det spetsiga örhänget som stack mig, och att det var sjalen som liksom tryckte det vassa mot min hud. Det fortsatte att sticka tre gånger och jag slet av mig sjalen för att slippa tro att jag var angripen av en myras blodtörstiga käftar. Efter ett par hundra meter stack det till i halsgropen också och då lyckades jag jaga fram den rackaren.
Jag
var alltså angripen av en myras blodtörstiga käftar.
Begriper inte vad jag gjort myrorna för ont eftersom de nödvändigt ska flyga på mig och bitas så fort de får chansen. Otrevliga varelser! :(
Kommentarer:
Olivia: Sickna ilskna små rackare... ;-) Och jädrar vilken aktivitet det blir i stacken när vårsolen visar sig!
Trollfager: Ja, vad gör man inte för att få en bra bild! Jag gillar dina myror, så nära skulle jag nog aldrig våga gå. De ser ut som färgade småspikar, om det nu finns några sådana.
Lovisa: ..och jag blir lite äckel/fascinerad, satt mig en gång som liten i en myrstack och har lite svårt för dem efter det. =)
kicko: JAG MED!! Blir alltid biten av de små kräken. Jag har t.o.m blivit attackerad när jag CYKLAT förbi en myrstack...
Bastet: Trollfager: Jag hade höga stövlar och de var rätt loja. Jag är rätt harig när det gäller myror.
Lovisa: Jo, jag har liknande erfarenheter. Har rätt svårt för myror, men har skärpt mig lite det senaste för att det är så bra att titta på myror med Drakungen. De är lätta att hitta, rör sig hela tiden och är orädda :)
kicko: Ja, de är sällsynta. Om jag kunde begripa hur den hann klättra ända upp på min hals så jäkla snabbt. För den kan ju knappast ha anfallit från träden, så loja som de var där i stacken.
