Glöd

Plötsligt några fylldblommiga gula engelska vallmo. De är nya för i år och jag är glad för dem. Jag undrar var de kommer ifrån. Har jag sått? Jag har bara haft enstaka enkla gula förut. De flesta är orange, enkla och fylldblommiga om vartannat.

Det finns en röd variant också, ’Frances Perry’. Jag har försökt att så den men än har jag inte sett den i blom. Ibland tänker jag att det vore underbart med en rabatt full av engelsk vallmo i rött, orange och gult, enkla och fyllda. Vilken glöd! Men det kanske skulle bli för mycket.

Pionfluff

Nog borde det väl ligga en liten älva där inne och sova.

Orientalisk

Orientalisk vallmo. Den enda #¤%$-ungarna inte slagit sönder för mig.

Med tanke på hur humlorna beter sig i mina engelska vallmo och i rosenhallonen, så må jag säga att de förvånar mig storligen att de inte rumlar runt där i ståndarkransen. Den ser ju inbjudande ut, för sjutton :)


Kommentarer:
morsan: Oh, har du en sådan där fin rosa! Jag har bara två orange-röda, en vit (nyplanterad) och en mörkröd

Pärlemor

En bit av en strandiris Iris sibirica. Det ser ut som pärlemor där bakom, vid sidorna. Gör det inte?

Den kommer ursprungligen från mammas mans mammas sommarställe. Hon är död sedan många år. Jag tycker om hur växter sprids och lever vidare. Nya trädgårdar. Nya människor. Nya generationer.

Stjärnor

Vit aklejruta (Thalictrum aquilegifolium)

Egentligen var den ett felköp. Jag har aldrig riktigt tyckt om den. När jag flyttade hit bestämde jag mig för att inte ta med plantan, utan ge bort den till Pappa, som tyckte att den minsann var riktigt trevlig. Men med någon annan växt kom en liten fröplanta. Jag nändes inte kasta den, och vips hade jag en ny stor aklejruta. En aklejruta som jag aldrig nänts gräva upp, för trots allt har den ju ett fint bladverk och kommer tidigt gör den. Och så här på riktigt nära håll är ju blommorna riktigt tilltalande. Jag som gillar allt skirt, stjärnliknande.

Katt bland hermelinerna

Eller tvärt om kanske. En rosa akleja har smugit sig in i min gul-orange rabatt. Inte helt lyckat, men inte nänns jag riva upp den. Kanske tar jag mig i kragen och flyttar över den till baksidan, endera dagen.

Engelsk vallmo

Nu blommar min engelska vallmo (Meconopsis cambrica) för fullt och hela framsidan lyser. Denna en fylldblommig orange variant. Den vanliga är enkel och gul. Jag älskar dem. Anspråkslösa och blomvilliga, frösår sig snällt utan att bli ett problem.


Kommentarer:
AnnA: Underbart fina! Jag gillar vallmo, de är så tacksamma. De får mig att tänka på ballerina kjolar och bakelser :)
Olivia: Ljuvligt! Har du odlat blå bergvallmo någon gång? Jag har just fått sådana frön, men har för mig att de är svårodlade - stämmer det?
Bastet: Olivia: Det lär vara kort grobarhet på fröna. Men jag har sått frölistefrön och fått upp en hel del - dessvärre har de små fröplantorna avlidit snabbt. Jag vet inte riktigt varför. Att de skulle vara så svårodlade när de väl är vuxna tror jag är en lätt överdrift. Fast det är väl så att trivs de, så trivs de och växer som fagerlund, och om inte så går de snabbt ut. Min faster har fullt med magnifika plantor på sin skuggiga skogstomt. OCH med detta påminns jag om att jag inte sett röken av min bergvallmo i år :( Den blommade för första gången förra året. Ack ja!

Tolv gudar

Stress, stress, stress. Tenta, 3-årsdag, Mor på besök från Skåne, restpraktik, städa, tvätta, dagis, telefon... och så det satans bredbandet som sedan tre dagar endast fungerar i treminutersintervaller.


Tolvgudablommorna blommar i min trädgård. Förra året bara en, i år är de tre med blom.


Alla goda ting är tre... eller?

Åtta ben har spindelmor...

...sex har mamma myra
kossan går på klöveräng, hon har bara fyra...

Titta, min badrumsspindel har fått en hel hoper barn!
Är det inte rart? :)

Det är andra gången jag har förmånen att få upplåta mitt hem till spindel-BB. De förra spindelungarna var lika söta och när man blåste försiktigt på nätet när de var ensamma, så började de kralla runt som sjutton, men om mamman var där när man blåste, så satt de alldeles stilla och fint. Om de här krallar när man blåser vet jag inte, för mamman har aldrig varit borta från dem när jag tittat till dem. Men precis som de förra så sitter de alldeles stilla när hon är där.



Kommentarer:
Olivia: Nu har jag tittat på dina fina bilder så många gånger, men varit dålig på att kommentera. De är underbara! Är det inte dags för en till snart... ;-)
Bastet : Åh, tack! :)

Snart över

Nu har guldazalean har slagit ut. Den doftar underbart och är en av mina favoriter.

Jag dricker rooibos i mängd och tentaläser.

Vid denna tid om tre dagar är det över. Ett Liv står och väntar på andra sidan. Jag ska försöka finna vägen åter till liv, lust, lek, glädje, njutning och ro.

Blaskrosa

Jo, lite blaskrosa blev den allt, i färdigt skick, min rosenpion (Paeonia veitchii). Nog märks det att den har en vit mamma, alltid.

Ändå kan jag inte låta bli att känna mig en smula barnsligt stolt över denna, min första fröuppdragna pion i blom :)

Jämför hur den såg ut i knopp i "Visst gör det ont..."


Kommentarer:
AnnA: Finfin!

När livet vänder åter

När jag får Livet åter ska jag bli mer aktiv i Gesneriasterna. Jag ska mer än att bara hålla liv i de stackars förskrämda, misskötta plantor som står i lysrörshylla och på nermörka fönsterbänkar. Jag ska så de fröer som ligger och bidar i kylskåpet:

Alsobia punctata
Codonanthe calcarata 'Puyo'
Codonanthe digna 'Moonlight'
Codonanthe erubescens
Codonanthe serrulata
Kohleria hybridmix
Neomortonia nummularia
Sinningia 'Cherry Chips'-hybridmix
Sinningia 'Dollbaby'
Sinningia 'Krezdorn Yellow' x self
Sinningia 'Pink Ice'
Sinningia 'Ruby Red' x self
Sinningia 'Ruby Rose' x self
Sinningia 'Star Eyes'

Och jag ska odla minisinningior och Codonanthe så det står härliga till :)

Till dess får jag - som sagt - nöja mig med att hålla paulorna vid liv.
Som den ovan. Del av Saintpaula 'Fredette's Feather'