Varje dag tänker jag på Amme och ser henne framför mig. Den enda bild jag har av henne, den från hennes sidor.
Det är förunderligt att man kan bli så ledsen över någon man aldrig träffat.
No man is an island, entire of itself; every
man is a piece of the continent, a part of the
main. If a clod be washed away by the sea,
Europe is the less, as well as if a promontory
were, as well as if a manor of thy friend's or
of thine own were: any man's death diminishes
me, because I am involved in mankind, and
therefore never send to know for whom the bells
tolls; it tolls for thee.
John Donne
Kommentarer:
morsan: Nej, det är inte alls förunderligt!
leaves: Det är samma sak för mig. Jag träffade henne aldrig, vi mailade bara väldigt sporadiskt, men det känns ändå tomt.
Betty: Jag är också ledsen, väldigt ledsen.
A: Ammes gamla fotodagbok var helt underbar och den minns jag med stor glädje. Jag har förresten för mig att Mort på Redo har flera fina, glada Ammebilder uppe i sitt inlägg om henne, om du vill byta sinnesbild.
Pocks: samma sak här. exakt samma. exakt exakt.
Emm: nej, det är jätte sorgligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar