Bara jag

Det är bara jag som fattas här.

Äntligen den så hett efterlängtade ensamheten. Jag röjer undan efter Älskade Barn, bäddar, dammsuger, torkar golv, torkar bord, putsar fönster, spolar av krukväxter, lagar mat – grekisk grönsaksgryta med feta (som jag lärde mig av Kikiza i Aten).

Jag tänder ljusen, häller upp en Scapa och sätter på Yoshukazu Mera.
Snart ska jag krypa upp i soffan och läsa haiku.




Kommentarer:
EvaP: Åhhh...så fullständigt ljuvligt. Inbjudande. Omslaget till boken var fantastiskt vackert. Fin bok och fint hem och en stund för dig själv - det är du värd.
AnnA: Mysigt!
CC: Vit soffa med barn i hemmet. Hur lyckas du? :) varm och mysig¨bild.
Bastet: Ha ha! Jag lyckas inte alls! Soffan inhandlades på den tiden jag aldrig i livet skulle ha barn. Den är gammal och dan och ständigt fläckig, men det är ingen idé att byta när vi ska flytta om ett halvår och inte vet vad vi kommer att ha behov av. Och dessutom är det bättre att Älskade Barn sabbar den här som ändå är emlig än en ny fin :)
CC: :)